Alan Wilson Watts, (6 januari 1915 16 november 1973) var en brittisk filosof, frfattare och talare, mest knd som en introduktr av sterlndsk filosofi fr en vsterlndsk publik. Under sin livstid uppndde han gurustatus - trots att han kraftfullt avsade sig alla sdana ansprk - och hann skriva flera bcker om sterlndskt tnkande.

Watts skrev mer n 25 bcker och artiklar om mnen som r viktiga fr den st -och vsterlndska religionen, dr The Way of Zen (1957) anses som en av de frsta storsljande bckerna om zen och buddhism. I Psychotherapy East and West (1961) freslog Watts att buddhismen skulle ses som en form av psykoterapi och inte bara en religion. Liksom Aldous Huxley fre honom, utforskade han det mnskliga medvetandet i uppsatsen "The New Alchemy" (1958), och i boken, The Joyous Cosmology (1962).

Mot slutet av sitt liv, pendlade han mellan att bo p en husbt i Sausalito och en stuga p berget Tamalpais. Hans arv har hllits vid liv av hans son, Mark Watts, och genom mnga av hans inspelade samtal och frelsningar som har hittat nytt liv p Internet.

Watts vxte upp med sina frldrar i byn Chislehurst, Kent, dr moderns familj var religis.[1] Alan lste ofta sagobcker, och fick tidigt ett intresse i fabler och romantiska berttelser om den mystiska Fjrran stern.[2] Hans mor fick ofta besk av missionrer, som efter deras resor till Kina hade med sig landskapsmlningar och broderier. Dessa konstverk betonade det deltagande frhllandet mellan mnniskan i naturen, ett tema som hade stor inverkan p Watts och stod fast genom hela hans liv.

Watts sg sig sjlv som fantasifull, egensinnig, och pratsam. Han skickades i unga r till internatskolor, dr bde de religisa och akademiska utbildningarna hade ett kristet fokus. Av denna religisa utbildning anmrkte han "Under hela min skolgng blev min religisa indoktrinering bister och grtmild ..."[3] Under en semester i tonren trffade han fransmannen Francis Croshaw, en frmgen epikur med ett starkt intresse i buddhismen, som tog med Watts p en resa genom Frankrike. Det drjde inte lnge innan Watts knde sig tvingad att vlja mellan den anglikanska kristendomen han utsatts fr, och buddhismen han hade lst om i olika bibliotek. Han valde buddhismen och skte medlemskap i Londons buddhistiska sllskap. Han blev som 16-ring organisationens sekreterare (1931), och underskte flera stilar av meditation under dessa r.

Efter gymnasiet sysselsatte sig Watts med diverse olika arbeten, men fortsatte ocks lsa mycket filosofi, historia, psykologi, psykiatri och sterlndsk visdom. Han tillbringade mycket av fritiden p den buddhistiska lodgen, vilket gav Watts ett stort antal mjligheter till personlig utveckling. r 1936, 21 r gammal, deltog han i "World Congress of Faiths" vid University of London och fick trffa D.T. Suzuki, som var en uppskattad forskare i Zen Buddhism. Dessa diskussioner och personliga mten, tillsammans med egna studier av den tillgngliga vetenskapliga litteraturen, gav Watts de grundlggande koncepten hos de viktigaste filosofierna i Indien och stasien.

r 1936 publicerades Watts frsta bok , The Spirit of Zen, som Suzuki varit en mycket stor influens till.

r 1938 lmnade han England fr att leva i Amerika. Han hade gift sig med Eleanor Everett, vars mor var involverad i en traditionell Zen buddhistisk cirkel i New York. Ngra r senare gifte sig Eleanors mor med en japansk zen-mstare, som under en tid tjnade som ett slags mentor till Watts.

Watts lmnade den formella Zen utbildning i New York d lrarnas metoder inte passade honom. Han knde ett behov av att hitta ett professionell utlopp fr sina filosofiska bjelser och skrev in sig p en anglikansk skola i Illinois, dr han studerade de kristna skrifterna, teologi och kyrkans historia. Han frskte arbeta fram en blandning av samtida kristen tillbedjan, mystisk kristendom och asiatisk filosofi. Watts fick en magisterexamen i teologi som svar p sin avhandling, som han publicerade som en populr utgva under titeln Behold the Spirit. Mnstret var tydligt, eftersom Watts inte lt dlja sin motvilja fr religisa skdningar vilka han fann var strnga, skuldtyngda eller militant missionerande - oavsett om de grundar sig i judendomen, kristendomen, hinduismen eller buddhismen.

1950 lmnar Watts ministeriet och flyttar ret drp till San Francisco, dr han anslt sig till fakulteten American Academy of Asian Studies. Hr undervisade han tillsammans med experter och professorer, men studerade ven sjlv vidare i omrdena japanska sedvnjor, konst, primitivism samt olika naturuppfattningar. Frutom undervisning, tjnade Watts under flera r som akademins administratr.

I mitten av 1950-talet lmnade han fakulteten fr en frilansande karrir. I den lokala radion brjade han nu snda radioprogram, som med tiden kom att f ett stort flje och fortsatte att sndas ven lngt efter hans dd. 1957 vid 42 rs lder, publicerade Watts en av hans mest knda bcker, The Way of Zen. Frutom livsstilen och den filosofiska bakgrunden till Zen, i Indien och Kina, infrde Watts ven ider hmtade frn den allmnna semantiken. Boken slde bra, och kom med tiden att bli en modern klassiker. Runt denna tid reste Watts runt i Europa med sin far, dr han bl.a. mtte den bermda psykiatern Carl Jung.

Nr han tervnde till USA inledde han sitt utforskande av psykedeliska droger och dess effekter, bl.a. LSD och meskalin tillsammans med olika forskargrupper. Han prvade ocks marijuana och konstaterade att det var en nyttig och intressant psykofarmaka, som gav intryck av att tiden saktar ner. Watts bcker under 60-talet visar tydligt det inflytande dessa kemiska ventyr hade p honom. Han skulle senare kommentera psykedeliskt droganvndande, "Nr du fr meddelandet, lgg p luren."[4]

Watts upptcktsfrder och egna undervisning frde honom i kontakt med mnga noterade intellektuella, konstnrer och amerikanska lrare inom miljrrelsen, men han har ven kritiserats av olika buddhister som menar att han medvetet feltolkat flera viktiga begrepp inom Zen Buddhism.

Trots att han aldrig stannade en lngre tid i ngon akademisk institution, hade han under flera r ett stipendium p Harvard University. Han frelste ocks fr mnga hgskole- och universitetsstudenter. Hans frelsningar och bcker gav honom lngtgende inflytande p den amerikanska intelligentsian under 1950-talet 1970-talet, men han ansgs ofta som en outsider i den akademiska vrlden. Watts menade att han inte var en akademisk filosof, utan snarare "en filosofisk underhllare."

Watts r knd fr sina lror inom Zen, men var ven minst lika pverkad av de gamla hinduiska skrifterna. Han talade mycket om den gudomliga verkligheten, om hur vr grundlggande okunnighet har sina rtter i den exklusiva karaktren hos sinnet och egot - hur man kommer i kontakt med omrdet fr medvetandet och andra kosmiska principer.

P det personliga planet frskte Watts upplsa sina knslor av alienation frn olika institutioner, bl.a. ktenskapet och de olika vrdena i det amerikanska samhllet. Nr vi ser p sociala frgor var han angelgen om ndvndigheten av internationell fred, och fr tolerans och frstelse mellan olika kulturer.

D han misstrodde bde den etablerade politiska vnstern och hgern, hittade Watts inspiration i den vise kinesiska Chuang-tzu , en gammal taoistisk tnkare. Han ogillade mycket i den konventionella idn om "framsteg." Han hoppades p frndring, men personligen fredrog han den isolerade landsbygdens sociala enklaver. Watts frdmde urbaniseringen av landsbygden och livsstilen som fljde.

Under en frelsningsturn framlade Watts positiva bilder fr bde naturen och mnskligheten, talade till frmn fr olika stadier av human utveckling (inklusive tonren), och prisade intelligent kreativitet, god arkitektur och mat.

Watts knde att "absolut" moral inte hade ngot att gra med det grundlggande frverkligandet av ens djupa andliga identitet. Han fresprkade en social etik snarare n den personliga. I sina skrifter blev Watts alltmer oroad ver den etik som gller fr relationerna mellan mnniskan och den naturliga miljn, samt mellan regeringar och medborgare.

Watts sade ofta att han nskade att fungera som en bro mellan det antika och det moderna, mellan st och vst, och mellan kultur och natur.

I flera av hans senare publikationer lgger Watts fram en vrldsbild, utifrn hinduismen, kinesisk filosofi, panteism, och modern vetenskap, dr han hvdar att hela universum bestr av en kosmiskt sjlvspelande kurragmma. I denna vrldsbild, hvdar Watts att vr uppfattning om oss sjlva som ett "ego i en pse av hud" r en myt.

Alan Watts var gift tre gnger och hade sju barn, fem dttrar och tv sner. Hans ldste son, Mark Watts, arbetar fr nrvarande som intendent fr faderns arbete.

Han levde sina sista r vid olika tidpunkter p en husbt i Sausalito, Kalifornien, och ibland i en avskilt stuga p berget Tamalpais. I oktober 1973 tervnde Watts frn en anstrngande EU-frelsningsturn till denna stuga. Den 16 november 1973 dog Watts i smnen av hjrtsvikt.

Continued here:
Alan Watts Wikipedia